mcarlsson

Bästa veckorna i storskogen på länge!

Kategori: Däggdjur

De senaste veckor som gått har vart helt otroliga! :)
 
Det började med såna här nätter:
Fyra nätter under en och samma vecka fick vi höra vargflocken yla.
 
Det blir extra underbart när månen tittar fram. Den ger lite extra mystik i det hela.
 
Veckan efter blev det ännu bättre!
Ett underbart möte, igen! Enligt mig går det inte riktigt att beskriva ett möte med varg. Det är så otroligt häftigt och spännande.
Den här vargen är en årsvalp vilket går att se i bland annat ansiktet. Ögon och öron sitter tätare ihop än hos en vuxen och kontrasterna i pälsen är inte lika tydliga i ansiktet som hos en vuxen.
 
Det var så att vargarna hade slagit en älg på en myrplätt vid en tjärn ute i skogen. Det var bara skinn och ben kvar. Jag åkte dit en morgon och satte mig en bit ifrån och väntade. Efter fyra timmar såg jag att något rörde sig i ögonvrån. Jag sneglade försiktigt upp och tryckte av en bild. Den reagerade direkt på ljudet men eftersom att vinden låg rätt, jag var cammoklädd och satt blickstilla så visste den inte riktigt vad jag var för en filur. Den tog med sig älgbenet och tog några steg mot mig, men för varje bild stanna den upp och blev vaksam. Efter bara några steg våga den inte gå närmare så den stanna och började äta på benet samtidigt som den hade uppsikt på mig. Jag tog ett gäng bilder, men eftersom den reagerade så på ljudet så filmade jag i slutet istället. Efter en stund gick den tillbaka in i skogskanten och när vinden slog om så att den fick vittring på mig försvann den iväg in i skogen igen.
Sammanlagt var den där under en timma, men den var synlig i 20min.
 
Här har det gått några dagar och ett kullsyskon kikade fram en kort stund. Jag var där några dagar/kvällar. Jag fick se varg 4 gånger den veckan, men det var två av tillfällena som det var tillräckligt ljust för att fota.
Det var en vecka med extremt mycket nya upplevelser och häftiga händelser.
En häftig sak var att höra hur det låter när vargarna äter/gnagar på älgben. En annan dag var det en valp som gnällde inne i skogen på andra sidan när vi skulle gå. Antagligen blev den osäker och rädd när vi smög iväg.
Samma dag hade vi tidigare under kvällen hört hur en av valparna skrek till. Den hade fått sig en tillrättavisning och vi hörde det grövsta morr vi någonsin hört. Ingen hund kan ens komma i närheten av det. Det var nåt bland det häftigaste jag någonsin varit med om!
 
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om den veckan, men jag väljer att avsluta där. Förhoppningsvis blir det mer möten framöver.
Några bekanta fotade en stor hane som ser lite annorlunda ut. Jag har mina misstankar om varför, men det märks framöver om det stämmer. Jag hoppas att jag får se honom!
 
Det var allt för denna gången! Hej!

Kommentarer


Kommentera inlägget här: